I fredags innan vi åkte till Örebro skruvade jag upp en fin nätdörr framför balkongdörren som vi hade snickrat ihop dagen innan. Sen ska ju hela balkongen nätas in, men det dröjer någon månad och tills dess ville jag verkligen kunna öppna och vädra, plus att det är roligt för katterna att få smaka lite på luft, lukter och ljud.

Det var spännande!

Med motorvägen ett par hundra meter bort och med katter som haft det svårt och tycker gå ut i sele är skitläskigt gäller det att se till att de inte kommer ut. Så jag gjorde en liten säkerhetsgrej så ingen klurig katt kan öppna haken och promenera ut... Ståltråd runt haspen så den inte går att öppna.

I övrigt har mina käraste Laika rivit ner två stora lådor med fröer som växt sig rejäla och fina, så nu måste jag planter om Fjärilskrasse och fjärilsblomster *gråter* grrrrr. De som hade kommit upp så fint!!!
Ska sätta mig därute och plantera om lite fröer som kommit upp också, som tur är mördade inte Laika dem alla. Jag köpte en ursöt rosbuske/träd i torsdags också. I torsdags var jag hos min underbara osteopat i Skåne och då passade jag på att svänga in på Ekohallen och kika. Där fanns den söta rosen som nu bor på balkongen. Den ska jag också plantera om lite, måste köpa ett fat bara och borra hål i botten på den snygga krukan i zink som jag köpte till. Det står även en ny pelargon därute som jag ocks köpt nyligen. Längtar tills ombygget börjar.

De senaste två dagarna har varit... konstiga. Mensvärk. Arg. Ledsen. Känslostorm. Tokväxlingar. Jag har inte haft kontroll över mig själv, skitläskigt. Hormonerna har löpt galet fria. Fattar ingenting. Jättejobbigt att må så, känslomässigt inlabil och man blir ju sinnessjuk på sig själv.
Jättekonstigt. Borde nog byta p-piller eller något. Så här orkar jag inte må.

Nu är jag totalt slut.
Vi kom nyss hem efter en helg i Örebro hos sambons släkt och bilresan hem idag tog 5 timmar. FEM timmar i en bil utan AC på dagtid i stekande sommarsol, en bil vi funderar på att köpa istället för lilla bilen vi har nu. Enda nackdelen är ju då att bilen ej har någon AC. Temperaturen i bilen låg mellan 30-34 grader hela vägen, skvallrade mätaren. Ute var det 25 grader hela långa vägen fram tills en mil innan Kalmar, då sjönk temperaturen snabbt till 17 grader och det var ju rena lyxvädret här hemma med svala vindar och ljum luft. Uppe i Örebro har det varit 25 grader i skuggan hela helgen och precis vindstilla var det i lördags. Då blir det varmt!! *flämt*

Man är ju inte van. Det var ju nyss påsk och snöoväder.
Men det har varit härligt! (i skuggan) En helg där man kunnat sitta ute i lummig trädgård och njuta sol, eller vila på filtar och kuddar i gräset med en sommardrink i handen... Mmmm. Vi firade sambons ena brorsas födelsedag och hela familjen var samlad. Det var roligt att träffa dem.
Men nu är jag helt slut. Solen tar ju hårt på krafterna och att ha sådan här högsommarvärme i början på maj kommer lite väl häftigt.

Bilder från helgen;

Sambons ena brors katt ute på äventyr!

Lantidyllen... hans föräldrar bor jättefint på landet.

Imorgon är det jobbet igen och jag längtar faktiskt!
Jag skrev i förra inlägget om 2 högdräktiga hemlösa katter vi lyckats skapa plats åt på det egentligen överfulla katthemmet, som vi tog in i fredags. De har redan fött båda två! Så det ska bli roligt att se kattungarna imorgon och se hur de tappra mammorna mår. Den ena är gammal och sliten och har nog fått många kullar i sina dar, den andra har en ful bitskada på svansen och båda två var väldigt magra. Fina flickorna. Nu kommer det bli bra.
Det är en bra härlig känsla att längta till jobbet :)

Men gud så slut jag är.
Totalt utpumpad, solsting? Här i lägenheten är det nu svalt och skönt, till och med så jag fick ta på mig strumpor nyss om kalla fossingarna, men inuti bröstet känns hela jag överhettad ännu. En dusch gör nog susen. En kall dusch...

Jösses, idag är det sommar.
DEt är lite synd, för nu går det lite för fort i naturen. Årets vackraste tid med ljusgröna, nyväckta växter, blommor som ses på träd och mark och den skira grönska som endast våren bjuder på, kommer vara förbi alldeles för fort om det blir sommarvärme nu. Ty det ska det visst. 25-30 grader varmt i helgen har jag hört som mest. Idag är jag iklädd linne och piratbyxor så nog är det sommarvarmt idag allt.

Idag har varit en bra dag på jobbet.
Jag och en kollega har åkt till två ställen idag och hämtat in 2 hemlösa, högdräktiga honkatter. Den ena tösen har nog ett par dagar- en vecka kvar, den andra kan nog tänkas föda redan ikväll.... Slitna, medtagna flickor men skönt att de är inne nu!!!

I förrgår var det valborgsmässoafton.
Då känner jag mig lite gammal. Det var ändå bra länge sedan man sprang runt i parken och drack sig full med alla andra högstadieungar. Det var liksom mest då som valborg var någon vidare speciell högtid.

Jag hade beställt sol och beklagade mig både två och tre gånger på jobbet när himlen var mörk. Efter jag slutat åkte jag till Systemet, till hästen, hem å tona håret, städa lite och packa lite. Sen hämtade jag sambon på jobbet och efter vi var iordninggjorda och snygga brumma vi med lilla bilen ner till Ullie och Magnus stora hus för en kväll med grymt god grillad mat och gott att dricka, jag hade köpt Bacardi Ruzz min aaaabsoluta favoritsprit som jag inte köpt på säkert ett år. Den kan jag dricka rent, som godis :p Hade en toppenkväll. Precis lagom valborg!
Vi sov över hos dem och efter morgonpromenad i den underbara omgivningen och god frukost åkte vi hemåt igen för en skön bakisdag med regn och film. Med träningsvärk i magen, för jösses vad roligt vi hade dagen innan. Jag skrattade så jag grät flera gånger, de är så jäkla mysiga att umgås med! Ullie å jag var sentimentala och skrattade gott åt tokiga gamla minnen. Tyvärr kunde inte Nettan komma då hon fått njursten stackaren.

Nu är det fredag och heeeeelg. Skönt!
Blir väl en tur till stan imån, sen bortbjudna på födelsedagsmiddag på kvällen, i övrigt ska jag ha en lugn och skön helg. Lägga mycket tid hos hästen, pula och fixa, städa och greja. Mys. Passa på, för nästa helg ska vi resa bort. Strumpan kan behöva lite extra mys och pysslande och jag behöver mocka lite i hagen igen. Hoppas det blir sol i helgen! Tog en mysig bild förra helgen när jag borstade henne i hagen och försökte få bort vinterpälsen på ryggen...

Det HÄR är vår för mig.

Klockfacelia, Smörgåskrasse, Luktärt, Blomman för dagen, Fjärilsblomster, två olika sorters Tagetes, Kattgräs, Fjärilskrasse och miniatyrSolroser gror i mina fönster just nu.

Luktärt, Tagetes, Tagetes sammet, Fjärilskrasse och Fjärilsblomster.

Vissa har kommit upp fint, vissa dröjer lite.
Varje morgon är det så spännande att gå en runda i lägenheten och titta till alla små vännerna och se hur de växer. Jag hoppas mina nybörjarfingrar kan bli gröna snart, för jag drömmer om en sommarbalkong som fullkomligt svämmar över utav blommor! Jag har planerat att ha en hel del petunior också på balkongen men de ska jag köpa på planta, en viss ny sort närmare bestämt som har extra mycket blommor och heter Shockwave. Jag hoppas fröerna tar sig också, för det blir dyrt att bara köpa färdiga plantor annars...

Blomman för dagen börjar få liv!

Måste köpa lite fler balkonglådor också, har bara en nu. En himla snygg, men inte så stor. Blir nog till att köpa fler amplar också, speciellt petunia är ju himla vacker i ampel. Har redan köpt lite fler krukor men det ska till några fler.

Idag har jag köpt en urvacker, starkt rosa pelargon men förra året fyndade jag en utan blommor som vilat över vintern och nu börjar växa och bli stark. Det har kommit två knoppar och snart, snart slår den ut! Blir spännande att se vilken färg den har, det har jag inte haft en aning om.
Ser ut som rosa va?

Givetvis har jag flitiga fyrfotade assistenter som övervakar fröerna noggrannt.
Detta är en vanlig syn hemma hos oss ;)
De vanliga krukväxterna får knappt rum i fönstret efter att fröer och katter fått sitt utrymme!

Det kliar som sagt i fingrarna att sätta igång med balkongrenoveringen! Men det är lite kul att längta efter saker också :) Jag läser alla trädgårds eller inredningstidningar jag kommer över, spanar in massor av hemsidor och hm ja pratar öronen blödande om det hela med min kära sambo ;)

Så här tråkig ser balkongen ut nu.
Plastmöbler som visserligen är bekväma men skrymmande, fula och den ena är lite trasig. Står en hel del skräp där som ska slängas, en back måste iväg på pant, kattlådor som tvättats, men ett par penséer pryder krukor, ampeln och blomlådan.

Det ska bli ett sant nöje att få fota en Efterbild om ett par månader! :) wiiiieee spännande, hoppas det blir bra nu bara! Isf kommer man knappt tro det är samma balkong, jag har stora planer...

Nu har jag grunnat, funderat, läst ett stort antal tidningar, besökt affärer och surfat runt på otaliga hemsidor i jakt på tips och idéer till vår stora balkong-makeover. Det är skitkul!

Jag har planterat en del fröer redan, satt ut penséer som får värma upp balkongen tills projektet sätter igång, och har idag inhandlat fler fröer som ska komma i jord strax. Jag vet hur jag vill ha det nu. Sambon har lite tankar och idéer också förstås men jag står för blomintresset här, så jag tänker nog lite mer på balkongen. Åh vill sätta igång NU, men plånboken godkänner inte det, jag får snällt vänta tills slutet på maj eller mitten på juni, beror lite på sambons nya jobb.

Hur som helst.
Balkongen ska bli allt vad den inte är nu.
Den ska bli inbjudande, ombonad, mysig, enormt grönskande, insynsskyddad, kattvänlig och en plats man vill tillbringa många timmar på. Det ska inte bara bli en innätad balkong med katthyllor, trägolv och nåt klösträd. Det ska inte bara vara katternas balkong. Den ska vara min med!!
Jag tänker romantisk stil.
Jag tänker vitt möter mörkt, varmrött trä, -möter starkt gröna blad.
Jag tänker ljuslyktor, klätterväxter, amplar, hyllor fulla med växter, vita möbler med snygga tyger och dynor, lerkrukor och blomlådor överfulla med blomster och förstås ett par hyllor med mjuka dynor som spaningsplats för katterna. Färgen på trallen på golvet vill vi båda ha i en båtlackinspirerad ton, mörkt, fylligt och varmt i tonen, hemmagjort inte färdigköpta små fyrkanter. Det ska finnas plats att sitta och äta eller njuta lite sol, men också förvaringsplats för överblivna krukor, jordpåsar, handskar och dylikt gärna i kombination med ett litet planteringsbord.
Tex så här;

Det ska finnas massor av blomster, men även gröna växter och en del ätbart hoppas jag odla på balkongen. Målet är att få balkongen att kännas dubbelt så stor genom smart planering och förvaring och att odla på höjden. En betongborr kommer behöva inhandlas med andra ord...

Det kliar i fingrarna!
Det ska svämma över utav blommor hoppas jag!

Vår och värme.
Denna helg har solen värmt, himlen varit blå och våren visat sin finaste sida. Människor, fler än man ens trott det fanns, kryper fram ur sina fårskinnstofflor, lämnar sin uppvärmda plats i schäslongsoffan och ger sig ut  i jakten på solstrålar. Så även jag. Solen gör gott ända in i själen.
Ibland känns det som om jag är som en solcellslampa, ju mer solstrålar som träffar mig desto mer kan jag lysa!

Jag tycker om att vara utomhus.
I helgen har jag hunnit en del utöver min soljakt och slött, skönt laddande utav batterer; jag har tvättat hela min hästtransport nogrannt både utvändigt och invändigt. Jag har tvättat, diskat och dammsugit trots det fina vädret. Jag har varit på utflykt på Öland, jag har handlat penséer och planterat både dem och en massa fröer och vi har städat fint på balkongen. Tilde har varit ute på selpromenad både lördag och söndag och vi tvåbenta har också gått promenader i det härliga vädret. Vi har även ritat, planerat och kollat priser i butiker inför vår renovering eller makeover utav balkongen som kommer att ske i juni. Jag har borstat bort massa vinterpäls på hästen som gått utan täcke hela helgen och solat näsan min medans hon fått beta grönt.
Det har varit en bra helg!

Långsam.
Jag förefaller visst vara långsam.
Jag har kanske alltid varit långsam?
Ja, jag föddes nog långsam eftersom jag vet att jag tog många, många timmar på mig att komma ut.
Men jag kan bara vara mig själv, ingen annan.
Jag kan bara vara den jag är och jag gör alltid mitt bästa, i mitt eget tempo.
Räcker inte det?
Varför ska man alltid stressa, skynda, leva på maxgränsen?
Varför ska allting alltid gå så jävla fort?
Jag är väl långsam.
Vissa saker kan man aldrig ändra på. Ta mig för den jag är.

Jag ska bli min egen.
Längtar.
Bestämma själv.

Min puls är inte vad den borde.
Jag kan Känna att den är för hög!
Sluta stressa mig, sluta pressa mig, sluta ställ orimliga krav på mig.
Jag är orolig för mitt hjärta.
Jag ska be läkaren ta blodtrycket när jag får en tid. Sist, för halvåret sedan så var trycket på gränsen till för högt, det har aldrig legat högt förr.
Häromkvällen när jag gjorde mina stretchingsövningar kände jag hur hjärtat rusade, jätteläskigt. Jag borde verkligen ringa och boka en tid. Nu.
Säkert de jäkla p-pillernas fel. Har känt så här till och från sedan jag fick dem. Är riktigt skönt att motionera så pulsen ökar, för då känns det legitimt, som en tillåten och nyttig pulsökning. Vill motionera mera.
Men det bor en sådan enorm trötthet i mig. Det kan väl inte bara vara pga jobbet? Kroppen min är så trött, så trött.

Beslutsångest.
Det är nu eller aldrig.
Hur fattar man beslut som är så stora?

Jag är så trött.
Men jag är nyss hemkommen ifrån jobbet och ska till hästen strax, för att därefter ta en lång dusch, göra mig fin och sedan ska jag och sambon till två kompisar och laga mat och dricka vin. Jätteroligt, men den dumma tröttheten lämnar endast en önskan om att sova, sova och sova än mer.

Hoppas det blir sol i helgen.
Då ska jag bara insuga energi intill en husvägg ute i solen. Ladda mina batterier, hämta kraft, ork och leenden. För livet är bra fantastiskt egentligen, bara batterierna fungerar.

Igår var en skön dag.
Solen sken och det var 11 plusgrader i skuggan och härligt trots lite blåst.
Jag är tyvärr förkyld så min syster red Gabby idag. Vi skrittade bort till padocken och syrran fick rida utan sadel eftersom jag inte köpt någon ny ännu, padd och longergjord gör ändå att man man sitter rätt bra. De var så duktiga!

Visst är de fina ihop?

Prickarna på halsen avslöjar att fröken håller på att sätta lite snygg, blank, svart sommarpäls och fäller vinterpälsen för fulla muggar. Snart är hon snygg igen! Får lite trist gråbrun färg när man klipper henne. Hon är så underbar min lilla prinsessa, det finns inte ord, min finaste finaste vän. Kul också att min syster utvecklats mycket i sin ridning på senaste, hon har så fin känsla.

Finns inte ord för hur mycket jag älskar denna häst.
Hon är mitt allt!

Hm, hur vågar folk börja dammsuga och ha sig i ett lägenhetshus kl 08 på morgonen?
Är det bara jag som är för hänsynsfull, försiktig och försynt? Jag är likadan med tvättmaskinen, vågar absolut inte dra igång den efter 19-20-tiden på kvällen för den tar ju ändå en dryg timme på sig och låter en del. På morgonen sätter jag aldrig på maskinen före 10.

Mig gör det ingenting att hon dammsuger, grannen över. Hon är rätt tyst och omärkbar annars. Utom när hennes barnbarn är på besök och klampar runt som en elefant däruppe, men det är så sällan. Men jag hade inte vågat själv.

Likadant med stereon. Har många kompisar som vrider på rejält, Robban är ju i en klass för sig, men jag är alldeles för snäll. När jag ännu bodde hemma i huset kunde jag vräka på så hög volym att det hördes lika bra ute när jag låg och solade på däcket, men här? Nää. Iofs hade jag ju en störd granne när jag bodde i ettan som bankade i taket när jag spelade jättelågt innan kl 22, det var helt absurt. Kanske hatade hon mest mig för att jag råkade sno parkeringsplatsen precis framför henne en gång, eller hade hon inget liv. Det kanske satt sina spår?
Men det är liksom hänsyn. Bor man i lägenhetshus ska man visa hänsyn. Punkt.

Men gudars skymning vad jag saknar musik på hög volym!!!!
Jag längtar efter ett hus.

Jag gillar verkligen det här fotot.
Jag tog det igår när katten vars namn är Saga, satt och tittade ut genom fönstret på något spännande där ute.
Fina lilla Saga som i skrivande stund är hos veterinär för kastrering. Jag ska strax åka och hämta henne, hoppas allt gått bra. Lillan söker nytt hem sen.

Åh vilken underbar ridtur jag hade idag!
Det har varit snöstorm här i 2 dagar men så idag blev allting stilla, solen sken starkt och glittrade i decimetern snö som ligger på marken. Jag och Gabby skrittade ut i skogen, över fält och på stigar och avslutade med en liten, liten galopp på ett snötäckt fält, jag sittandes barbacka på en filt och ett par schabrak på hennes varma rygg.
Helt underbart!

Suck, pust och stön.
Jag har ju känt det på mig länge men inte fått det bekräftat. Tills igår.
Sadeln passar inte längre. Gabby har faktiskt vuxit ur sin sadel! Med tanke på att hon då är lite för tunn nu, måste den ha klämt en del när hon var mer musklad förra året :( Men när jag blev visad nu, kunde jag ju själv se att den blivit för smal för henne.

Så det är bara att sälja sadeln och försöka hitta en ny då.
STÖN. Jag hatar att köpa sadel. Hatar att leta, leta, prova, leta, prova och ha sig. Det är verkligen en djungel.
Vad är ett kvalitetsmärke?
Vad är det för typ av bom?
Vad är det för typ av bossor, stoppning?
Skiten ska ju inte bara passa hästen utan mig som ryttare också. Det är ett enormt arbete att hitta rätt sadel. Om jag har tur kan jag lägga vantarna på en likadan sadel fast en storlek vidare och hoppas att en välbevarad, begagnad sådan finns här i närheten, för en ny har jag då inte råd att köpa, den kostade 16 500 kr för 4 år sedan! Men Morris & Nolan-sadlarna är ju hett eftertraktade, så vad är oddsen för att jag ska hitta en bättre begagnad nära mig i rätt storlek och färg? Hmf.

Prova annat märke, ja, men vad är Bra kvalitetsmärken då? Jag har haft en sadel med skitkvalitet på bommen en gång, aldrig mer. Hade jag pengar hade jag köpt en ny, dyr sadel åt henne, men det har jag inte. Å jag får nervsammanbrott på att köpa begagnat... Ghaa. Dumma sadel, hålla på och bli för liten, vad ska vara bra för?
Men samtidigt känns det som en pusselbit som faller på plats, med en ny, lagom stor sadel kanske vi kan komma igen fint nu. Spänningar får sin förklaring och kan förhoppningsvis undvikas nu då.

Men jag har ju älskat min sadel! Den är så mjuk i sätet, ger sånt jäkla bra stöd för sitsen, det är som att sätta sig i en soffa, men en "ger-perfekt-dressyr-sits"-soffa :p Usch vad sorgligt.

Så tills jag sålt gamla sadeln och köpt en ny så får jag rida barbacka och tömköra en massa. Nyttigt men lite tråkigt. Fast bra för mig, tömköra i skog och padock ger även mig massa motion, det är bra.

Suck, pust och stön...

Melodifestival.
Jag tittar men fattar inte hypen. Värt allt var att få höra Maia Hirasawa sjunga sin version av Arks Worrying Kind, helt underbart! Hon har en röst som berör mig i själen. Så vackert.

Jag saknar mina gamla Arkdagar. Texterna, energin musiken gav mig, nytänkandet, kickar, acceptans, boost och pepp. Den gamla musiken från dem berörde på ett helt annat sätt tycker jag. Jag saknar mina gamla skivor, vår cd-spelare har varit trasig länge och damn jag är inte riktigt mig själv utan min musik, saknar så hemskt mycket. Nu har jag släpat hit en gammal förstärkare som krusslar lite i ljudet ibland, och som sambon finner avskyvärt ful, men oftast avger den kanonbra ljud och framförallt har den en CD-spelare som fungerar! Då återstår enbart att finna mina skivor, de är väl nedpackade eller utspricka, pappa lånar alltid lite för gärna och sen vet ingen riktigt vart vad tagit vägen.

Tom ikväll.
En känsla av uppgivenhet. Sorgset.

Oj de visar Matrix på 3:an ikväll just nu!
Filmen vars repliker jag fortfarande kan utantill.
Welcome, to the desert of the real.

Matrix ikväll, Den Tunna Röda Linjen häromveckan. Två av mina all time favourites. Jag gillar dem för tanken bakom, reflektionerna om livet de skapar, tankeflödet, frågeställningarna, de stimulerar min filosofiska sida.
Sedan älskar jag Matrix för detaljrikedomet, det underbara sättet att filma, det lysande agerandet från skådisar, att varje ord från varje person är genomtänkt och väl valt.
Jag älskar tanken, att den vakna världen vi ser med våra ögon inte är den enda världen. Vad för andra världar det må vara är öppet för tanken.

Vad fattas mig?
Energi.
Varför trampar jag på stället?
Vart är mina Frågor? Tankar?

Ska jag verkligen ge mig in i den kampen igen?
Hur ska jag kunna förklara för andra Vad och Hur min nacke är, när jag knappt vet det själv?
Är dert värt energin, hoppet, orken, styrkan det förtär?
Avskyr hur det systemet fått byggas upp och inriktas. Fruktansvärt. Människor har blivit siffror, medmänsklighet till besparingskrav. De friska sparkar på de sjuka när de ligger.

Jag vet ingenting.
Rädd.

Jag är så vilsen ikväll.

Ikväll har jag varit på ett Årsmöte för första gången på många år.
Nej, jag har inte blivit aktiv i ridklubben igen, jag är inte ens medlem där längre. Mest för att jag inte direkt behövt vara det.

Jag var på årsmöte för Djurskyddet Kalmar. En förening som brinner för utsatta djur och som startade katthemmet här i Kalmar. Vilka eldsjälar! Jag har nog aldrig varit med om en förening, eller ett sällskap människor som så osjälviskt och engagerat arbetar hårt (idéellt) med något som de inte har någon som helst egen vinning utav. Med ridklubben var de aktiva i styrelse och sektioner oftast ridaktiva själva, ville ofta forma klubben efter någon nytta, nytta för ridelever eller nytta för tävlingsryttare, eller kanske nytta för sina barn. Det är givetvis inte enbart människor som tjänar på någonting som är aktiva i såna klubbar, men jämför det med att lägga massa tid, energi, arbete och egna pengar på att kämpa för hemlösa katter. Hemlösa, utslängda, vanvårdade. Rensa upp andra människors skit.
Det är beundransvärt!

Det talades mycket om empatin för djuren. Hur viktigt det är att barn som små får lära sig om djurs känslor och förmåga att känna och lida, inte bara vilken mat de äter, eller hur de förökar sig...
Det skrämde mig hur lite ansvar kommunerna tar för problemet med alla hemlösa, lidande katter. Vem ska ta tag i det? Vem ska hjälpa? Ska vi alla bara se på och låta 100 000 hemlösa katter bli till miljoner? Miljoner lidande, svältande, ofta sjuka djur. Vad är det för ett samhälle?

Just denna förening har enorma utgifter i sitt arbete för djuren och främst katterna. Hur många medlemmar? Drygt 200. !!! Bara drygt 200 medlemmar! Det kostar bara 150 kr per år att visa sitt moraliska och ekonomiska stöd genom att bli medlem. Ett ökat medlemsantal ger en sådan här förening större inflytande och mer trovärdighet förutom att man ju ger lite pengar till skötsel och vård av katterna på katthemmet.
Man behöver inte lyfta ett finger, man behöver inte ta sig an någon katt, man behöver inte arbeta på katthemmet, bara för att man blir medlem. Kanske KAN man inte hjälpa fysiskt, men så mycket man kan hjälpa genom den lilla slanten på 150 kr/ år.

Om du, likt mig, vill bli medlem så är Pg numret;
55 57 69- 9
Djurskyddet Kalmar
Enskild medlem 150 kr, Familj 175 kr.
Dit kan man också sätta in en gåva bara, om man vill.

Det behövs så otroligt mycket, och det är bara du och jag som kan göra den där skillnaden.

Ska jag ge ett exempel?
¤ Kattungen som hittades mitt i en stor, hårt trafikerad rondell i centrala stan, livrädd och ensam, troligen född ute av en hemlös, dumpad honkatt som någon slutat ta ansvar för.
¤ Kattungarna som dumpades på Ölandsbron förra året i en kartong.
¤ Den vuxna, till synes helt vilda katt som åt ur soporna på en obebodd ö. Var så rädd för människor att kom en sådan närmare än 30 m ifrån honom så sprang han för livet. Som efter månader av matande fångades in och efter ett dygn av chock inne visade sig vara en ursnäll tam katt som en gång haft en familj. En familj eller ägare som dumpat honom på en öde ö. Som var mager, full med mask och med en skadad svans som kunde kostat honom livet utan vår hjälp.

Eller alla katter som människor lämnar kvar när de flyttar. En familjemedlem som fått sova på soffan och gå ut när hon vill, står nu ensam utan fylld matskål med en stängd ytterdörr och hemlöshet ute som enda framtid.

Varför ska jag rensa upp efter såna här idioter till människor?
Därför att jag är inte som dem. Därför att jag har empati. Därför att jag bryr mig om djuren och att de ska slippa lida. Därför att alla djur är lika mycket värda, 15 000 -kronors chihuahua- hunden, 150 000-kronors-tävlingshästen, eller 10 kr tassen- katten.
Alla är värda ett bra liv.
Katter klarar sig inte ute, det är en elak gammal myt. Tror du mig inte, besök närmaste katthem. Senast i förra veckan berättade en veterinär för mig om en gammal, hemlös honkatt som tagits in som hon skulle kastrera. Livmodern var så sliten efter alla stackars kattungekullar hon lagt ute att den nästan trasades sönder när veterinären tog i den. Lever, njurar, öron, ja svält och sjukdomar kan fräta sönder trumhinnor och slå ut organ.
De är värda bättre.

Åh, jag hoppas fler än jag gör slag i saken och blir medlemmar.
Det är en liten knuff på vägen iaf.